Det där skriv moodet jag hade förut är helt plötsligt som bortblåst. Tråkigt tycker jag, för jag älskar att skriva.

Som nu, jag vill skriva, få ut allt. men de stannar i fingrarna, i huvudet och i hjärtat. I klumpen i magen. Så svårt att få ut. Tårarna har runnit ner för mina kinder nästan hela dagen till och ifrån. Jag förstår inte varför allt känns så jobbigt och hårt. Kan inte allt va som för typ 1 vecka sen? livet har så hastiga vändningar och jag vet ijte om jag pallar. det e inte lät nu.

saknar och längtar. Ser glada människor och lyssnar på känslosm musik, bästa musiken. Ler och skrattar om vartannat och emellan är jag ledsen. Engelska är så vackert och jag förundras hur språket låter helt fantastiskt med musik till. Det där med att sätta ord på känslor är fruktansvärt svårt. Man letar över allt inom sig, men allt som kommer upp är övervälmande känslor och svall av något som inte går att beskriva med ord.

Lyssnade på nostalgisk musik idag, det är läskigt det. Hur låtar man har minnen till, och inte lyssnat på p å flera år kan på några sekunder få dig att känna likadant som du kännde så, och helt plötsligt minans saker man inte komihåg innan.

 

 

 

Musik är min insperation. Går inte en dag utan att jag sätter på musik. Finns inga ord för vad jag känner när jag lyssnar på musik. Musik betyder så otroligt mycket för mig. Man kan uttrycka sig ,visa sina känslor, och när ingen förstår finns den alltid där. Den på något sätt fyller hela mitt sinne. Jag försvinner in i tonerna, i pulsen, i takten i texten och glömmer allt jobbigt för en sikund. Musiken är en del av mig, jag är född sån. Jag sjunger, jag är född till att hålla på med musik. Jag sjunger, jag spelar och jag lyssnar. Min högsta dröm är att alltid hålla på med det, på heltid.

Har varit tyst ett tag här nu. Men skriv moodet finns kvar. Och känslorna också med för den delen.

I tisdags kom världens bästa hit. Hon är den där vännen alla borde ha men inte har. Hon är underbarast.

PLötsligt från allt tungt, jobbigt ocg hårt känndes allt så helt. Glatt och glimmande.

Våra skratt har funnits där hela tiden. Jag är så glad över vår vänskap, finns verkligen inga ord. Finns inga ord som kan beskriva nog, därför denna osammanhängade text. Vi har kännt varandra sen vi var ca 6 år. Hon har alltid funnits där, igenom ALLT. Låter kanske klychigt, men det är exakt så. Hon har funnits där igenom allt.

Roliga, underbara och fantastiska saker, men också jobbiga, mörka och svåra saker.

Förut träffades vi nästan varje dag. Man var så bortskämmd. Efter en dag , eller 3 , så känndes de som man varit ifrån varandra i en evighet. Man trodde man skulle ha de så bra förevigt lixom. Men sen kom dagen man aldrig trodde skulle komma, dagen då jag flyttade. Bort. 30 mil.

Men vi tog oss igenom det också. eller vi klarar det också, just nu. Man blir så tacksam.

Hon är den där man skrattar åt allt med. Åt alla de 100 internskämt man har och skrattar så man får ont i magen och börjar gråta av skratt tårar.Hon är den man har minnen av alla sorter med, som man kan sitta o snacka, gråta och skratta åt och om i flera timmar. Hon är den som man bara kan kolla på och hon på mig, och vi tänker på samma sak. Hon som man kan snacka om allt om, utan att skämmas. Hon är den som bryr sig och är världens underbaraste. Hon är den som jag kan vara mig själv med, utan att känna mig obekväm.

Jag älskar dig, dessa ord är bara en bråkdel

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Har varit tyst ett tag här nu. Men skriv moodet finns kvar. Och känslorna också med för den delen.

I tisdags kom världens bästa hit. Hon är den där vännen alla borde ha men inte har. Hon är underbarast.

PLötsligt från allt tungt, jobbigt ocg hårt känndes allt så helt. Glatt och glimmande.

Våra skratt har funnits där hela tiden. Jag är så glad över vår vänskap, finns verkligen inga ord. Finns inga ord som kan beskriva nog, därför denna osammanhängade text. Vi har kännt varandra sen vi var ca 6 år. Hon har alltid funnits där, igenom ALLT. Låter kanske klychigt, men det är exakt så. Hon har funnits där igenom allt.

Roliga, underbara och fantastiska saker, men också jobbiga, mörka och svåra saker.

Förut träffades vi nästan varje dag. Man var så bortskämmd. Efter en dag , eller 3 , så känndes de som man varit ifrån varandra i en evighet. Man trodde man skulle ha de så bra förevigt lixom. Men sen kom dagen man aldrig trodde skulle komma, dagen då jag flyttade. Bort. 30 mil.

Men vi tog oss igenom det också. eller vi klarar det också, just nu. Man blir så tacksam.

Hon är den där man skrattar åt allt med. Åt alla de 100 internskämt man har och skrattar så man får ont i magen och börjar gråta av skratt tårar.Hon är den man har minnen av alla sorter med, som man kan sitta o snacka, gråta och skratta åt och om i flera timmar. Hon är den som man bara kan kolla på och hon på mig, och vi tänker på samma sak. Hon som man kan snacka om allt om, utan att skämmas. Hon är den som bryr sig och är världens underbaraste. Hon är den som jag kan vara mig själv med, utan att känna mig obekväm.

Jag älskar dig, dessa ord är bara en bråkdel