Det där skriv moodet jag hade förut är helt plötsligt som bortblåst. Tråkigt tycker jag, för jag älskar att skriva.

Som nu, jag vill skriva, få ut allt. men de stannar i fingrarna, i huvudet och i hjärtat. I klumpen i magen. Så svårt att få ut. Tårarna har runnit ner för mina kinder nästan hela dagen till och ifrån. Jag förstår inte varför allt känns så jobbigt och hårt. Kan inte allt va som för typ 1 vecka sen? livet har så hastiga vändningar och jag vet ijte om jag pallar. det e inte lät nu.