Shine bright, let your glory fill this land

Ännu en overkligt bra helg. Så underbar. Har så underbara vänner, känns som jag skriver det hela tiden men de e så sant, så otroligt sant och ibland är det så svårt att inse hur bra det är just nu, vad de e för fint jag kommit in i.
 
Idag tog jag ett beslut som verkligen är ett av mina bästa. Gick med i församlingen. Så fort allt gått men de är så självklart just nu och jag mår så bra.

Det är så skönt att bara leva

Lyssnar på gammal musik och tänker på hur fint mitt liv kan vara och är. Tänk hur mycket som händer helatiden, hur mycket tankar osm flyger. hur mycket snurr som surrar. Hur mycket liv som pumpar i mina ådror.
 
Igår var en må bra kväll, precis som de flesta andra lördagkvällar med de bästa. dansade bugg, åt, bad, sjöng, levde, skratta , åkte bil för fort och myste. De va sp fint, så vackert , så skinande. Saknade dock en person, väldigt mycket. Å så kär man kan va. så ett litet tomt hål var det iaf, annars var det nästan perfekt.
 
denna dag däremot började konstigt. gav mig ångest och har varit alldeles för lång. saknat för många, för mycket. velat ha sällskap, tänkt för mycket, pluggat för mycket, fast nej, förlite.

Sen jag träffade dig. <3

Jag har alltid trott så mycket. Inte tillåtit mig sjölv känna. känna som jag känner för dig, det har aldrig funnits någon att känna så mt för somjag känner för dig. Jag skulle kunna älska dig, de gör jag , men mer än det. Den kärlek som tar oss vidare. Hela ditt du får min kropp att skena, min puls och mitt hjärta slår så hårt jag tror jag ska sprängas. Fjärilarna är galna i min mage och rysningarna och välbehaget i min kropp går inte beskriva med ord. 
 
Du var så himla otippad från första början. Jag kunde aldrig tänka mig det. Men något hände. 
Du är den finaste jag vet, helt ärligt. Helt sjukt hur mycket man kan gilla någon. Du är så undrbar och söt och allt. Dina ögon och ditt leende får mig att dö. Om du ändå vore min.
 

se that empty feeling in your heart

Hundra år sen jag lät mina fingrar skriva här, 
Livet är iaf himlans fint, galet hektiskt och vackert.
Dinner mig själv skratta och le, gråta och ha ont 
men sånt e livet antar jag.
 

RSS 2.0