Lugnat min brusiga hjärna med att snacka med min bästa vän. Tyvärr på telefon, då livet är så orättvist att vi befinner oss 30 mil ifrån varandra. Vi bor 30  mil ifrån varandra. Det gör så ont inom mig, den tanken. Den saknaden. Den river och sliter inom mig. Hon förstår mig och tycker om mig för den jag är. Det är så underbart.

Man tänker så mycket på kvällen. För mycket.På allt och inget, stort och smått. Mina trötta ögon stirrar in i skärmen och mitt huvud fylls av dunkande toner av musik. Jag gillar den känslan rätt mycket.Fast ändå inte.

 

Bloggar fast jag inte har några läsare. Fast jag inte har att berätta. För att jag bara vill. yssnar på jonathan johansson , centrum. Lyssnar söner låten. Den spelas minst 3 ggr per dag i mina öron. Man blir ganska drömsk av den och den har betydelsefull text. Min stickade kofta ligger mjukt mot huden och mitt nytvättade hår doftar gott schampo. Känner mig mjuk och varm samtidigt som jag fryser om fötterna. Blodet i min kropp känns lite annorlunda. Känner mig inte riktigt som jag borde, inte riktigt som mitt riktiga jag. Jag har kommit på att vardagen känns bra. Rutinerna känns bra. Man tar vara på all tid och slipper tänka så mycket. Man tänker på det som betyder något, det som är viktigt och blir tacksam och fångar varje stund. Istället för att känna sig överflödig och dålig för att man inte gör något. Min Gud är så stor. Så fantastisk och så underbar. DEn jag litar på, förströstar på, lever för och som tar mig igenom allt. Han styr mitt liv. Jag vill leva i hans vilja. Han ger mig frid. Han stillar stormar i mitt liv, saker jag inte orkar ligger i hans händer och han bär mig igenom. Igenom livet. Livet är inte lätt, men jag lever för honom, och då blir allt till det bästa. Jag älskar honom så. Även att jag inte är perfekt. Även att jag gör fel, och är en dålig människa.

Det regnar inom hus idag. Regnet slår emot mig kropp och rinner av lika fort. Hjärtat slår lite för hårt och konstigt. Tankarna har nästlat in sig i varann och man hittar ingen ändå. Känns som man vrickad  hjärnan, och istället för att ha ont i foten får du ont i hjärnan..

Jag har förväntat mig så mycket och rushen gick över så fort.

Idag var det first day att school för min del. Hade väldigt mycket skolångest dagarna innan och jag tycker det är lite sorgligt att vi börjat. Sommar lovet har  susat förbi som en vind och varit helt underbart. Slappnat av och vilat, haft underbara dagar och kvällar med fantastiska människor. Hängt massor min min Bff som är hetl bäst och som en syster. Även att det har varit tråkigt väder har det varit en helt fantastisk sommar!!

Men nu kommer det igen. Vardagen med alla måsten, alla tidiga mornar, allt folk , alla rutiner och plugg. Men ärligt talat är det underbart på sitt egna sätt, det blir bra det också :D.

Kan knappt förstå att jag borjat ANDRA året på gymnasiet. jag förstår verkligen inte. Nästa upprop kommer jag börja TREAN: Det är sick.Men känner på mig att tvåan blir ett super år.

Dagen idag var verkligen bra och allt känndes vädigt kul. En sak gjorde mig så otroligt fantastiskt glad.

Och Gud är så god, det finns inga ord. Tack att jag får tillhöra dig <3. Älskar människorna jag går med, alla underbara. Alla vänner, allla fina klasskompisar.

Jag är trött på att sakna människor. Trött på tårfyllda avsked och kramar som skriker vi ses inte på länge. Trött på att lämna mina bästa vänner och veta att det tar långtid innan vi ses. Så trött på depressionen efter. Tomheten som saknaden lämnar inom mig. Om inte Gud fanns där hade jag inte klarat det, men tack Gud för att du är min Gud och hjälpare.

Denna sommar har jag känt mig så krossad inombords, av all fruktansvärd saknad. Den har blivit fysisk och fått mig att vilja spy. Jag kommer inte klara det länge till. Saknar min bff, som förstår mig så sjukt bra och som´jag kan va mig själv med. <3

Sitter i ett dämpad rum med öppet fönster. Fryser lite om fötterna och mår dåligt. Mår dåligt av saknad efter en vän. Den vän som vet allt om mig. Säger samma sak samtidigt. Förstår mig otroligt bra. Hon som känns som en syster. Hon som jag är mig själv med. Saknaden maler innom mig. Genom syrar hela mig och jaf förstår inte hur jag ska klara av det. Varför flyttade vi. Jag hittar inga orsaker. Hittar inget bra. Hittar inget bra hos mig själv. Känner inte igen mig själv och de känns som jag faller isär fast jag är hel. Jag är tom. saknar skratt. saknar prat.

Sitter i ett dämpad rum med öppet fönster. Fryser lite om fötterna och mår dåligt. Mår dåligt av saknad efter en vän. Den vän som vet allt om mig. Säger samma sak samtidigt. Förstår mig otroligt bra. Hon som känns som en syster. Hon som jag är mig själv med. Saknaden maler innom mig. Genom syrar hela mig och jaf förstår inte hur jag ska klara av det. Varför flyttade vi. Jag hittar inga orsaker. Hittar inget bra. Hittar inget bra hos mig själv. Känner inte igen mig själv och de känns som jag faller isär fast jag är hel. Jag är tom. saknar skratt. saknar prat.