Lyssnar på lars winnerbäck och känner mig sentimental och vill att min bästa vän ska va här.

Känner mig nere, samtidigt glad och fridfull. Det är konstigt hur känslor kan mixas ihop till en röra så att man varken vet ut eller in. Höstlov är så sjukt underbara och jag älskar dem av hela mitt hjärta. Inga krav,gränser,måsten eller tider. Du kan leva, njuta och vila.

Det är sjukt hur mycket man förändras. Hur sekunder blir minuter, hur minuter blir timmar, hur timmar blir dagar, hur dagar blir veckor ochh veckor blir månader och hur månaderna blir år. Hur valen  vi gör, oavsätt om de handlar om en sekund, en minut, timme eller vecka, så påverkar de oss mer än vi någonsin kan förstå. Hur känslorna blandas i oss och blir till en enda stor smet som vi kladdas fast i och har oss svårt at ta oss ut ur, kanske e en tjej grej? eller vad säger killarna.

 

Musik kan jag inte leva utan. Drogar all musik ja gillar, de flesta låtar är kopplat till något speciellt och ger med sig en känsla av olika saker.Vill gråta av olika orsaker och jag saknar min bästa vän så mycket att ja inte vet va ja ska göra. Okey, 2 veckor, be strong.

Sist var det sommar. Nu är det höst, nästan vinter. Det är vacker frostig och solig höst. sån som får en att andas och må bra.Även att själen och hjärtat inte alltid mår jätte bra hjälper den kalla luften ocb lukten en bit på traven. Den bitande kylan ger mig hopp och påminner mig.

Jag har ont i hjärtat men det går ibland att bedöva och tänka bort, det går att fokusera på annat. Så galet mycket har hänt sen jag skrev,så mycket känslor, händelser och människor. Så mycket nya nivåer,tankar och perspektiv.