Börjar känna av att jag inte somnade föräns halv 3 inatt. Fast jag hade min bästa vän här, kännde mig trygg och vi la oss ca halv 12. Trots den mest optimala situationen låg jag och vred mig i dilemman, krav, ångest, panik och liknande röror. När jag väl somnade ringde väckarklockan och hela jag kände att min förkylda kropp och jag inte orkade gå till skolan. Helt två fantastiska underbara dagar med min bästis, hon är bäst, finns inga ord som kan beskriva hur mcyket hon betyder för mig och hur mycket jag älskar henne. Hon känner mig bättre än alla och jag är mig själv till 100 med henne. Utan dej skulle de inte gå.

 

När vi sagt hej då idag och hon gått på bussen grät jag massor. Det e så fruktansvärt orättvist att just vi ska bo så långt ifrån varandra. Samtidigt som jaag inte önskar någon denna saknad hela tiden då man inte ses. Men vi får hålla ut, snart ska ja till henne igen <3

 

Lyssnar på Urban cone och den där drömska känslan sprider sig, den kväver allt annat och de e så fruktanssvärt skönt. Glömma allt jobbigt och dränka sig för en sekund i musiken.