Gårdags kvällen i sago form...

" Efter jag pratat klart med mijn fina vän i telefon, som förövrigt känndes så otroligt saknad och befann sig 30 mil bort, så tog jag en sista hastig titt i spegeln. Sminket låg bra över min hud, och det var första gången på lönge jag hade riktgit mycket mascara, tänkte jag medan jag kastade om mitt rödbruna hår. Jag var ganska nöjd med hur jag såg ut just ikväll.
Påväg till bussen blev jag påmind av mig själv av att jag hade glömt ficklampan, men just ikväll, så var det ganska ljust ute. Ett leende bredde ut sig över mina läppar, tills jag kom på att jag gick i massa snö, och inte vårsol och converse. Det var mer julkänsla över det hela än vårkänslor. Men inget skulle få förstöra min glädje. Alla delar utav min kropp längtade till mötet, en av de bästa stundeerna på veckan, få möta Gud och bli berörd av hans kärlek. Så underbart! Tänkte jag medans jag frös en aning i väntan på bussen.
När bussen äntlöigen kom förstörde buss chaffisen min glädje ganska snabbt.
Jag tycker inte om sura busschaffisar, de liksom förstörde min jätte bra början på en otroligt bra kväll. Jag surade över det en stund i bussen, men de la jag av med ganska fort. Varför sura när jag hade världens bästa kväll framför mig?! Det skulle bli så bra!!
När jag mött upp mina två vackra kopmpisar i entrén till kyrkan, studsade vi alla in pigga, glada och förväntans -fulla på kvällens möte.
Lovsången sjöd i vackra toner, jag stämde fort in i den, och det var så underbart. Lovsång är det bästa som finns. Efter kollekt tal och en massa underbara lovsånger, var det dags för predikan. Den var så underbar, så bra för mig. Den tog tag i mig, verkligen berörde mig på djupet. Livets pussel, vissa bitar är lätta och vissa är svåra. Men det är så värt det, vi får Jesus, vad mer behövs då?
Jag blev så otroligt glad, jag bara älskar att vara i kyrkan, tänkte jag, så som jag så många gånger tänkt förut.
Efter predikan var det förbön. Jag gick inte fram, men jag stämmde in i lovsången, tog beslut, grät och efter mötet var jag lyckligare än någonsin. Nästan. Vad Jesus är underbar!"


Kommentarer
Postat av: Johanna M

asså becca du är så sjukt bra på att skriva! det här var såå fint och fängslande :O WOW!

Jag saknar uppsala och lo och dig och jossan så mkt! vill vara där också och gå på massa möten :)



kom förövrigt på att jag kommenterar typ alla dina inlägg, men jag kan inte hjälpa det för dom är såå fina, så du får helt enkelt skylla dig själv och stå ut med mina kommentarer hihi :P

2011-03-26 @ 15:08:00

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0