Nu är det 2013. och heregud så fort 2012 gick. det har hänt galet mycketoch jag kommer inte rabbla upp allt. men. jag ahr förändrats, livet har förändrats, det har hänt mycket bra grejer, en del dåliga och mycket mycket mer.

Jag hade aldrig på förra nyårsafton ens kunnat fantisera eller tänka ut allt som hänt. Har inga direkta nyårslöften.

firade nyår med världens bästa igår, min bästa vän <3. vi hade de sååå underbart. tre rätters middag, mys, film ,dans,musik och nyårs nedräkning.

dagen idag har deppats igenom då jag åkte ifrån henne idag, efter 5 helt sjukt bra dagar med bästa.

massa fin musik. har nördat massa one driection och kommit på att jag är en riktig allätare när det gäller musik. åh ljuva musik, mitt liv. Det underbara jullovet är här och jag bara tar det lungt och myser.  Snart är det jul. har julkänsla men kan inte förstå att de är SÅ snart.Va på mysbio ikväll, the hobbit. Väldigt bra.så mysig och passade bra denna kväll. Nu ljudar winnerbäck ur datorn och man blir lite melankolisk men det gör ingenting, det gör verkligen ingenting. Åh vad jag älskar hans låtar.Köpte julklappar till min bästa vän idag, längtar som en tok efter henne och att få ge dem till henne, de bästa som finns. Hoppas hon gillar det.Åh min högsta önskan e att hon skulle vara här just nu. Så patetiskt att jag bloggar när jag vet att ingen läser, men jag brr mig inte. de är så underbart att skriva av sig, få u allt. Både fint och fult.

Förlåt för att jag älskar dig.Förlåt för att jag alltid vill ditt bästa. Förlåt för att jag finns där för dig hela tiden. Förlåt för att jag tänker på dig och att jag skulle göra nästan alltid för att du ska må bra, att jag sätter dig först igenom allt. Förlåt för att du är den människa jag är helt mig själv med, förlåt för att jag känner mig som tryggast med dig, att allt känns bra och att du får mig att må bra. Förlåt för att du får mig att orka.Förlåt för alla sms, förlåt för alla telefon samtal och alla medelanden. Förlåt för att du är den människan som känner mig bäst, förlåt för att du är den människan som känner mig utan och innan, förlåt att jag berättar precias allt för dej.

 

Förlåt att jag alltid kommer älska dig mest, vi brukar kalla oss tvillingar

du blev min kärlek, du blev mitt allt. du blev hela min värld och jag önskar allt kunde förbli såhär. Mina sår bara slits upp och läker för att sedan rivas upp igen. Jag borde inte ha några tårar kvar vid det här laget men det kommer bara mer och mer. Jag har ont i hjärtat av all kärlek och det känns som hela jag kommer falla ihop snart.

Huvudet dunkar och själen värker, hela jag värker. hela mitt jag krampar, försöker hitta luft, försöker hitta någon stans att komma upp. snälla, rädda mg.

När du äntligen börjat kravla dig uppåt ytan igen och se ljuset kommer saker somtynger dig djupt och tynger dig längre och längre ner. Allt du tänker säger och gör hugger på insidan och gör ont. Alla minnen skär som knivar inom dig och saknaden gör så ont att du vill skrika spy och får panik attacker. Hela röran ger dig panik vågor och tusentals tårar rinner febrilt ner för dina äckliga kinder. Den hud som känns fel. Juste, hela du känns fel. Vartenda steg du tar käbbs fel och du vill bara slita ut din hjärna hur huvudet och sova några månader för att glömma allt som gör ont. Dina leenden är bara fejkade. det är svårt att komma ihåg hur det egentligen känns att vara glad på riktigt. Du håller hela skiten innen och efter ett tag kommer bristiings gränsen, du bryter ihop. tårar är vanligare än skratt och leenden.

Det som inte fick hända hände. alla panikoch ångest attackeer fick en förklaring. mina tårar rann som aldrig förr och det gjorde så ont inom mig och det rev och slet. jag vet inte vad vi ska göra.

Livet är ganska så lyckligt just nu. Ser fram emot roliga saker, har fina människor runt om kring mig, bästa bästisen som finns och massa fina vänner. Lyssnar på massa musik sen tidigare år i mitt liv, borde ijnte, blir bara ledsen, saknar allt så mycket mer då.

 

Även att lite saker är lite oklara och slår knut på min hjärna vägrar jag att låta det ta lyckan ifrån mig. Orkar inte tunga saker just nu.

 

Så slut, även att ja bara gått i skolan 3 dagar denna vecka. Nästa vecka kommer bli jätte bra. För på torsdag kvällen åker jag till världens bästa.

The luckiest girl on the planet..hahaha nää,...livets största lögn.

 

min kärlek till one direction e lite förstor. väntar på ett sms från min bff. vill vara på alla anda ställen utom här just nu. Längtar till nästa vecka. längtar till ett annat liv. så kul att när allt blivit bra så förändras allt o blir botten, fast ta de lugnt, jag är för van så de gör lixom ingenting. vill gå i ide tills efter jul eller nåt. här klagar man för full hals men de e  ju ingen som läser denna blogg endå så va spelar de för roll? ibland får jag en så stor klump i magen så jag inte kan andas, ibland, ganska ofta, genomsyrar ångesten och paniken hela mitt liv och lägger sig som en dimma runt mina sinnen.

 

Börjar känna av att jag inte somnade föräns halv 3 inatt. Fast jag hade min bästa vän här, kännde mig trygg och vi la oss ca halv 12. Trots den mest optimala situationen låg jag och vred mig i dilemman, krav, ångest, panik och liknande röror. När jag väl somnade ringde väckarklockan och hela jag kände att min förkylda kropp och jag inte orkade gå till skolan. Helt två fantastiska underbara dagar med min bästis, hon är bäst, finns inga ord som kan beskriva hur mcyket hon betyder för mig och hur mycket jag älskar henne. Hon känner mig bättre än alla och jag är mig själv till 100 med henne. Utan dej skulle de inte gå.

 

När vi sagt hej då idag och hon gått på bussen grät jag massor. Det e så fruktansvärt orättvist att just vi ska bo så långt ifrån varandra. Samtidigt som jaag inte önskar någon denna saknad hela tiden då man inte ses. Men vi får hålla ut, snart ska ja till henne igen <3

 

Lyssnar på Urban cone och den där drömska känslan sprider sig, den kväver allt annat och de e så fruktanssvärt skönt. Glömma allt jobbigt och dränka sig för en sekund i musiken.

Jaha, då var vi där igen då. Förvirring och dilemman. vad i hela världen ska ja göra? Allt känns åt fel håll. Jag har så fina människor omkring mig och de är fantastiska. Men min bästa vän, min bästis, min bff, min fbff, min syster, min tvilling by heart och biff bor päckel 1000000 mil här ifrån känns de som. Varför vi, varför!?! de finns tr miljarder människr som skulle kunna flyttat istället för mig. Varför jag? de är min största fråga för tillfället. Snälla, ta mig här ifrån. Alla måsten och krav stiger mej över huvudet och kväver mig stilla och steg för steg. Varför ska man tvingas till saker i skolan, behöva va nervös, behöva bäva för en vanlig dag? Vet inte om det är hälsosamt att sakna någon så mycket som jag gör. Det kan verkligen inte vara det. mår päckel illa och får ont i magen. Vill bara att min bff ska va här. Nu skriver ja verkligen allt som kommer upp ur huvudet.

Lyssnar på lars winnerbäck och känner mig sentimental och vill att min bästa vän ska va här.

Känner mig nere, samtidigt glad och fridfull. Det är konstigt hur känslor kan mixas ihop till en röra så att man varken vet ut eller in. Höstlov är så sjukt underbara och jag älskar dem av hela mitt hjärta. Inga krav,gränser,måsten eller tider. Du kan leva, njuta och vila.

Det är sjukt hur mycket man förändras. Hur sekunder blir minuter, hur minuter blir timmar, hur timmar blir dagar, hur dagar blir veckor ochh veckor blir månader och hur månaderna blir år. Hur valen  vi gör, oavsätt om de handlar om en sekund, en minut, timme eller vecka, så påverkar de oss mer än vi någonsin kan förstå. Hur känslorna blandas i oss och blir till en enda stor smet som vi kladdas fast i och har oss svårt at ta oss ut ur, kanske e en tjej grej? eller vad säger killarna.

 

Musik kan jag inte leva utan. Drogar all musik ja gillar, de flesta låtar är kopplat till något speciellt och ger med sig en känsla av olika saker.Vill gråta av olika orsaker och jag saknar min bästa vän så mycket att ja inte vet va ja ska göra. Okey, 2 veckor, be strong.

Sist var det sommar. Nu är det höst, nästan vinter. Det är vacker frostig och solig höst. sån som får en att andas och må bra.Även att själen och hjärtat inte alltid mår jätte bra hjälper den kalla luften ocb lukten en bit på traven. Den bitande kylan ger mig hopp och påminner mig.

Jag har ont i hjärtat men det går ibland att bedöva och tänka bort, det går att fokusera på annat. Så galet mycket har hänt sen jag skrev,så mycket känslor, händelser och människor. Så mycket nya nivåer,tankar och perspektiv.

Lugnat min brusiga hjärna med att snacka med min bästa vän. Tyvärr på telefon, då livet är så orättvist att vi befinner oss 30 mil ifrån varandra. Vi bor 30  mil ifrån varandra. Det gör så ont inom mig, den tanken. Den saknaden. Den river och sliter inom mig. Hon förstår mig och tycker om mig för den jag är. Det är så underbart.

Man tänker så mycket på kvällen. För mycket.På allt och inget, stort och smått. Mina trötta ögon stirrar in i skärmen och mitt huvud fylls av dunkande toner av musik. Jag gillar den känslan rätt mycket.Fast ändå inte.

 

Bloggar fast jag inte har några läsare. Fast jag inte har att berätta. För att jag bara vill. yssnar på jonathan johansson , centrum. Lyssnar söner låten. Den spelas minst 3 ggr per dag i mina öron. Man blir ganska drömsk av den och den har betydelsefull text. Min stickade kofta ligger mjukt mot huden och mitt nytvättade hår doftar gott schampo. Känner mig mjuk och varm samtidigt som jag fryser om fötterna. Blodet i min kropp känns lite annorlunda. Känner mig inte riktigt som jag borde, inte riktigt som mitt riktiga jag. Jag har kommit på att vardagen känns bra. Rutinerna känns bra. Man tar vara på all tid och slipper tänka så mycket. Man tänker på det som betyder något, det som är viktigt och blir tacksam och fångar varje stund. Istället för att känna sig överflödig och dålig för att man inte gör något. Min Gud är så stor. Så fantastisk och så underbar. DEn jag litar på, förströstar på, lever för och som tar mig igenom allt. Han styr mitt liv. Jag vill leva i hans vilja. Han ger mig frid. Han stillar stormar i mitt liv, saker jag inte orkar ligger i hans händer och han bär mig igenom. Igenom livet. Livet är inte lätt, men jag lever för honom, och då blir allt till det bästa. Jag älskar honom så. Även att jag inte är perfekt. Även att jag gör fel, och är en dålig människa.

Det regnar inom hus idag. Regnet slår emot mig kropp och rinner av lika fort. Hjärtat slår lite för hårt och konstigt. Tankarna har nästlat in sig i varann och man hittar ingen ändå. Känns som man vrickad  hjärnan, och istället för att ha ont i foten får du ont i hjärnan..

Jag har förväntat mig så mycket och rushen gick över så fort.

Idag var det first day att school för min del. Hade väldigt mycket skolångest dagarna innan och jag tycker det är lite sorgligt att vi börjat. Sommar lovet har  susat förbi som en vind och varit helt underbart. Slappnat av och vilat, haft underbara dagar och kvällar med fantastiska människor. Hängt massor min min Bff som är hetl bäst och som en syster. Även att det har varit tråkigt väder har det varit en helt fantastisk sommar!!

Men nu kommer det igen. Vardagen med alla måsten, alla tidiga mornar, allt folk , alla rutiner och plugg. Men ärligt talat är det underbart på sitt egna sätt, det blir bra det också :D.

Kan knappt förstå att jag borjat ANDRA året på gymnasiet. jag förstår verkligen inte. Nästa upprop kommer jag börja TREAN: Det är sick.Men känner på mig att tvåan blir ett super år.

Dagen idag var verkligen bra och allt känndes vädigt kul. En sak gjorde mig så otroligt fantastiskt glad.

Och Gud är så god, det finns inga ord. Tack att jag får tillhöra dig <3. Älskar människorna jag går med, alla underbara. Alla vänner, allla fina klasskompisar.

Jag är trött på att sakna människor. Trött på tårfyllda avsked och kramar som skriker vi ses inte på länge. Trött på att lämna mina bästa vänner och veta att det tar långtid innan vi ses. Så trött på depressionen efter. Tomheten som saknaden lämnar inom mig. Om inte Gud fanns där hade jag inte klarat det, men tack Gud för att du är min Gud och hjälpare.

Denna sommar har jag känt mig så krossad inombords, av all fruktansvärd saknad. Den har blivit fysisk och fått mig att vilja spy. Jag kommer inte klara det länge till. Saknar min bff, som förstår mig så sjukt bra och som´jag kan va mig själv med. <3

Sitter i ett dämpad rum med öppet fönster. Fryser lite om fötterna och mår dåligt. Mår dåligt av saknad efter en vän. Den vän som vet allt om mig. Säger samma sak samtidigt. Förstår mig otroligt bra. Hon som känns som en syster. Hon som jag är mig själv med. Saknaden maler innom mig. Genom syrar hela mig och jaf förstår inte hur jag ska klara av det. Varför flyttade vi. Jag hittar inga orsaker. Hittar inget bra. Hittar inget bra hos mig själv. Känner inte igen mig själv och de känns som jag faller isär fast jag är hel. Jag är tom. saknar skratt. saknar prat.